Trovärdighet är webbens största problem. Det bevisas om och om igen. Se t.ex. hur svårt det är att få människor att handla med sina kontokort, eller hur källkritik blivit en nödvändig kunskap för surfande elever i skolan.

Naturligtvis är detta fullt logiskt. Men för dig som har goda syften är det negativt att träffas av den misstänksamhet som mindre seriösa webbplatser skapat. Och då blir det viktigt för dig att möta den misstänksamheten.

I detta kan texten spela en roll, även om vi direkt ska säga att texten här samverkar med mycket annat: Besökarens uppfattning om dig, din webbdesign, om ni svarar på epost snabbt m.m. Här tar vi upp det skribenten kan påverka.

Stöd dig på fakta (även interaktivt exempel)
Skriv språkligt korrekt (även interaktivt exempel)
Våga vara ärlig
Välj tonfall efter målgrupp

Stöd dig på fakta

När företagen i den nya ekonomin annonserade som mest, ökade enligt tidningen Vision (#10-2000) de s.k. "puffery"-budskapen med 60 %. "Puffery", eller "fluff" som det också kallas, är budskap om att någon är störst, bäst, billigast, snabbast… utan att påståendet bevisas.

Av någon anledning tycks detta vara vanligare i samband med webben än i annan kommunikation. Oavsett anledningen, är det negativt för trovärdigheten.

Stöd alltid din webbtext på fakta. Om ni är störst på er ort - skriv hur ni räknar. Om ni säljer den billigaste digitalkameran - försök hitta en test i en känd tidning som belägger detta.

Kopplat till detta är nämligen att dina fakta är mindre värda än andras. En uppgift om ert företag är mer trovärdig om den står på Finansinspektionens webbplats än er egen. Hänvisa då till FI och länka dit för den som vill kontrollera vad ni säger.

För den som försöker skriva mer journalistiskt (se särskild avdelning på webbpennan.com) faller sig detta naturligt.

[Interaktivt exempel] [Sidans början]

Skriv språkligt korrekt

Trovärdighet uppstår sällan från de stora gesterna. Trovärdighet är en process där besökaren noterar detalj efter detalj. En sådan detalj är språket. Dålig svenska ger en negativ bild av dig: felstavningar, felaktig meningsbyggnad, överdriven kommatering, anglicismer o.s.v.

Ett sätt att stödja både trovärdighet och läsbarhet är att rensa bort passiva uttrycksformer: Byt ut Huset målades i förra veckan (av Björn) mot Björn målade huset i förra veckan. Detta är ett vanligt språkligt råd som passar särskilt bra för webben.

[Interaktivt exempel] [Sidans början]

Våga vara ärlig

Det kan vara svårt att skriva om något som är pinsamt eller negativt för en själv. Det kan t.o.m. vara en policy att "vi ska lyfta fram det positiva om vårt företag". På sikt riskerar detta att minska förtroendet för dig.

För att skapa trovärdighet måste läsaren känna att texten han läser inte bara är sann i det som är med, utan att den är hela sanningen. För skribenten betyder det att motstå frestelsen att gömma undan eller bagatellisera mindre positiva omständigheter.

[Sidans början]

Välj tonfall efter målgrupp

Go! Go! Go! Testa våra helt up-to-date interaktiva exempel! Vågar du? Är du bra nog? Go!

Så kunde vi kanske skrivit på Webbpennans startsida. Fast ändå inte. Vi vänder oss till besökare som insett att texten är en viktig del av en webbplats - förmodligen den enskilt viktigaste. De (du!?) överväger att ägna en stund åt något som kommer att kräva eftertanke. Alltså har vi valt ett mycket lugnare och mer resonerande tonfall.

För trovärdigheten har detta två effekter:

• Konsekvens - alla sidor har samma tilltal och ger ett enhetligt intryck. Vi tycks stå för den linje vi valt (hoppas vi).
• Tilltalet stämmer överens med materialet - det faktiska innehållet och hur det presenteras ger samma intryck.

Sen betyder inte det ovanstående att ett visst tonfall är mer trovärdigt än ett annat. Om du för första gången kommer till en fotbollsförenings webbplats och den pratar med dig som vi gör, lär du gå vidare till nästa. Idrott bör ge helt andra associationer än webbtext.

[Sidans början]